varför liksom..?
Ja..
nu är allt fel igen..
jag vill hitta på något men jag orkar inte.
gitarren ligger där men jag orkar inte spela,morsan sitter i vardagsrummet och ser på tv men jag vill inte sitta där,de bli för tyst,de blir bara fel.
jag vill bara gråta och skrika.
jag vill försvinna.
hela skiten har bara rasat nu igen.
nu vill jag inte äta igen,jag kunde ju äta lite förut iaf.
varför kan jag inte nu.
varför i helvete sitter rösterna fast i just mitt huvud?
"seru vad du äter?" - "du blir tjock av dedär" - "sluta du får inte äta nå mer,de är inte bra"
jag hör orden i mitt huvud direkt jag stoppar något i munnen,jag vågar knappt äta.
är jag ensam så äter jag inte,för då är de ingen som tvingar mig.
jag har inte sovit riktigt på flera nätter,jag mår illa,har ont i huvet,kan inte äta,känner mig ensam.
"Det finns ingen här."
dehär är min födelsedag,jag ska vara glad.
men jag kan inte,jag kan inte le utan att måsta fejka de.
ska de måsta vara så?
orkar bara inge mer.
//susanne
Kommentarer
Trackback
